Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 94. Menniskans ofrihet under andra väsens tydor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofritt. Denna ofrihet omfattade på en gång
menniskans fysiska och moraliska lif, således hennes kropp,
helsa, lycka, mod, håg och sinne. Alla dessa
attributer till det första menskliga naturväsenet stodo
således under synlig och osynlig inverkan af de väsen,
som utgjorde den menniskan omgifvande naturverlden,
— en verld, hvari högre andeliga elementer likaledes
allt mera utveckla sig, enligt samma lag, som vi
funnit gällande för menniskans föreställningar om
sitt eget väsen.
Gudarne, ifrån början fattade rent sinnligt, öfva
således på mennisko-väsenet mångfaldig inverkan,
och denna inverkan är städse välgörande, såsom
gu-darne sjelfva till sitt innersta väsen äro goda, d.
v. s. ha goda tydor. När de uppträda fiendtligt
emot menniskan, sker det derföre alltid såsom ett
straff, enär föreställningen om godhet hos gudarne
sammanföll med begreppet om rättvisa. Spår af
detta uppfattningssätt kunna ännu uppletas i
folktron. Ifrån gudarne kommer menniskans
helsa. Första gången om våren, som man hörer
Gofar köra (§ 54), skall man vältra sig på jorden,
sä får man under året icke någon ryggvärk, och slå
sig i hufvudet med en sten, så får man icke
hufvud-värk. Thor eller Gofar skyddar således emot dessa
olägenheter, som förmodligen troddes härröra ifrån
förgerning, vållad af hans fiender, de onda trollen. På
de vanliga helsnings-orden: »huru står det till?»
svarar Wärendsbon ännu såsom fordom: »Guda-lof för
helsan!» y>Guda-lof för allt godt!» utan att veta,
att ordet gud a- i denna sammansättning är en
fler-tals-form, som således ifrån början hänförer sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
