Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 98. Tydor af menniskans Ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång åt företag som af dem bero, Derföre, nar löpe
göres, skall den som tillagar löpet fråga tre gånger:
»hvad är snarare än elden?»
Hvartill en annan lika många gånger skall svara;
»löpet», så blir löpet färdigt till att ysta mjölk.
När jästen lägges i ölkaret, skall gumman ropa:
»hej lustig!»
så gör ölet lustiga gäster. — Rörer hon väl omkring
vörten, så att han fradgar, och mystrar hon när jästen
lägges i, så blir ölet icke dufvet — När det varpas
till väf, skall hon som varpar springa ut, och, då hon
vändt sig om i förstugan, straxt gå in igen; derefter
skall hon upplyfta först den ena och så den andra
foten, och åter den foten hon begynte med, sägan»
des tre gånger:
»så högt skäl!»
Eljest tros väfven icke komma att gå väl. Det*
samma må ock hvar och en säga, som kommer in
medan varpan går. —
Med ordets makt kan menniskan minska kraften
hos all slags förgerning af onda naturväsen. Derföre,
om man hörer träd knarra i skogen, skall man säga:
»Jag hörer dig.’
Jag hörer dig.
Jag har inte ondt af dig.»
Eljest får man knarren. — När någon klagar öfver
tandvärk, öronsprång, bläddror på tungan, halsbränna,
halsfall o. s. v., skall en annan vara tillreds att säga:
»det var lögn!»
så tros det onda gå bort. — Pinas någon af liktornar,
så skall han passa på, när han hör omtalas att den
eller den är död, och tillägga:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
