Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 102. Klokskap med Bot - § 103. Bot med Läsning och Signelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket helig, hvadan man ock vid all bot må spotta
tre gånger. De äldre botemedel, hvilkas tydor
berodde af heliga naturväsen, måste således allt mera
vika för de tydor, som tillhörde mennisko-väsenet.
Dessa tydor bestämdes då, allt mer och mer, af den
till klarhet sig utvecklande mennisko-viljan, som hos
den kloke fattades såsom god och välgörande, i mån
af den helighet, som, enligt urgammal hednisk folktro,
tillädes hela hans väsen.
§ 103. I enlighet med det föreställningssätt,
som vi här utvecklat, begynte den Kloke, och
Spå-konan eller Kloka qvinnan, redan under hedna-tid,
att vid bot föröka tydorna af sina medel, genom
en högt uttalad eller framsjungen besvärjelse. En
sådan besvärjelse, som gerna klädde sig i rhytmisk
form, hette fordom en runa, hvadan ock den kloke
i medeltiden får namn af runo-karl. I en yngre
och christnad form heter besvärjelsen läsning eller
Signelse.
Signelskor, eller kloka qvinnor, som bota med
signelse och läsning, äro af ålder kända i Wärend.
Landets domböcker vid början af 1600-talet omtala
flerestädes Läsning och Signelse, såsom otillbörlig
medel, och sammanföra dem med vindskepelighet,
lefjeri och trulldom. Vid Albo häradsting, d. 11
Oktober 1625, ransakades om en beryktad
signel-ska, Ramfrö, Nils Gydings i Rösmålen, som redan
år 1615 varit i Stenslanda och signat en bonde för
ikta-värk (o: gikt). Hon hade sedan ofta varit
beslagen med »signelser och lefjeri», likasom att
»hon mångenstädes i bygden, för sin egen nytta,
för-»villade folk och tog stora legor». Nu senast hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>