Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 121. Spöke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kropp eller svepning och deraf skapar sig
en hamn, med hvilken han nattetid drifver
sitt onda spel, bryr . folk, och på mångfaldigt
vis oroar de lefvande. Spöken och gastar hafva
derföre i Warend af ålder varit räknade till Onrot
(Odens-rot, jfr. §§ 53, 60) eller Lucifers anhang, och
bli ännu alltjemnt af folket ansedda för fans-tyg eller
djefvuls-tyg.
Tron på spöken är i Wärend ännu allmän. Om
hvarje buller nattetid, med skrapande, stampande,
knäppande och andra ljud, som störde folkets nattro,
och om hvarje sällsam syn, förstorad af
inbillnings-kraften, hette det fordom, såsom än i dag, att ’»det
spökar». Otaliga s. k. spök-historier voro förr i svang
hos folket och äro det ännu. Serdeles märkliga
ibland dessa spökerier äro de, i hvilka den onde
anden tager en uppenbarelse-form eller bibehåller
drag, lånade af den hedniske Oden, eller af Odens
hästar dch Odens hundar. Oden sjelf visar sig
således ännu någon gång i Wärend, såsom en gengångare
eller ett spöke (jfr. § 49). Likaledes ha vi i det
föregående (§ 48) redan omtalat, hurusom Satan, i
skepnad af en häst, dansade hvar natt på ett loft
i Brohult af Wislanda socken, och huru man, ännu
vid slutet af förra århundradet, sökte på en
småländsk kyrkogård läsa bort den svarta hästen.
Om Odens hundar, och om de af dem skapade
hel-vetes-hundarne, ha vi likaledes redan i det
föregående talat.
En gammal wärendsk sägen förtäljer om två
vänner, som kommit öfverens, att hvilken som dog
först, skulle den andre vaka vid hans graf i tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
