Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 124. Dödingarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derpå upptändas. Än i dag heter det i Wärend,
att orsaken, hvarföre de gamla icke göra någon
kring-geming på thorsdags-qvällen, är den, att »om någon
har barn eller maka i jorden, och spinner på
thors-dags-qvällen, så tycker den döde icke om det».
I åtskilliga gamla Wärends-hus iakttages äfven, att,
när folket badat på jul-afton, må elden icke släckas
i badstugan eller värmen utsläppas, för
dödin-garnes skull, som efter de lefvande komma
dit för att bada. Enligt den fromma
medeltids-tro, som identifierade dödingarne med Änglarne, får
jul-ölet i kannan, som öfver julnatten alltid må stå
öppen på jul-bordet, namn af Angel-öl, och dagen
efter trettonde-dagen, då julen lyktar och dödingarne
eller Änglarne fara sina färde, heter i Wärend
ännu Far-ängladagen.
Men icke blott på de gamla hedniska
högtiderna, utan ock i det alldagliga lifvet iakttages ännu
åtskilliga bruk, hvilka stå i förbindelse med den
dyrkan, som allt ifrån den gråaste forntid varit
egnad åt de aflidna. Wärendsbon dricker derföre af
gammalt aldrig ur en nyfylld kanna, utan att först
spilla några droppar öl på marken. Meningen
med denna folksed blir tydlig af ett liknande bruk,
som än i dag förekommer på Gotland. Gammalt
folk bruka nemligen, då de taga sin morgondryck,
först hälla ut några droppar, såsom det heter, »åt
Guds Änglar». Drycken, som spilles, är således en
libation eller en minne-skål, egnad åt dödingame, på
samma sätt som det ännu iakttagna wärendska
folkbruket, att, när man skårar brödet eller osten, alltid
först lägges undan en tunn kant eller skifva, är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
