Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - § 128. Göta rikes urfolk. Trollen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ningen af Berga-folk (Wärend, Ångermanl.),
Berga-gubbar, Berga-käringar (Skåne, Bohusl., Smål., Helsingl.,
Herjedalen, Ångermanl.). Individer af samma slägte
få till och med, i lokal-sägnerna, rent personliga
veder-namn, såsom, i Wärends-sägnen, Hadder,
Klasa-gubbe, Hattegrip, Gunna Knöpja, Bökoppa-kittan,
Åsa-kittan, Klinta-Malin o. s. v.
På detta yngsta skede af nationel tillvaro, trädde
vissa ensliga individer af det föraktade slägtet icke
sällan i vänlig samfärd med folk, d. v. s. med
personer af den i landet invandrade, åkerbrukande stammen.
Mångfaldiga lokal-sägner veta således förtälja,
hurusom bondqvinnor nedifrån byarne gjort besök uppe
i berget, hos berga-käringen, och lånat hennes
koppar-kittel eller hennes bruda-silfver o. s. v., eller, att
trollen om vintern kommo fram till gårdarne, der de
gingo in och satte sig i grufvan och uslade sig. Äfven
omtalas icke sällan förbindelser, i hvilka stammarne
blandat sig med hvarandra. Wärends-sägnen vet
ännu förtälja, hurusom Klasa-gubbe, eller
Berga-gubben i Klasahall (i sjön Mien), träffade i skogen
en grebba (flicka) från Midingsbråte och aflade barn
med henne. Medan pilten växte upp gick han vall
med getterna. Men när han blifvit tolf åra
gammal, kom Klasa-gubbe och tog bort både honom
och getterna, ingen visste hvart. En annan sägen
berättar om en dräng ifrån Mosterud, som gick ute
i skogen vid Klinta-bergen (i Moheda socken). Då
fick han se hvar berga-gubbens dotter satt utanföre
berget och grät. »Gråt inte, grebba!» sade drängen,
»för när du blifvit vuxen skall du få bli min fästemö».
Långt derefter hände sig, att samme dräng var ute i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
