Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - § 129. Trolldom. Vindskeplighet. Trollskott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sädes-skäppan eller gjort kors deröfver. En man,
som gick på sin åker och sådde, kastade sin knif åt
horfvindan. Långt derefter vandrade han i skogen;
men for vill, och kom slutligen till en jord-koja. Der
gick han in och bad om mat. Käringen, som bodde
i kojan, tog fram mat och gaf honom, och lade en
knif bredvid. Men när mannen såg på knifven,
igenkände han sin egen knif, som han kastat åt
horfvindan. Trollkäringen förebrådde honom då, att han
stuckit henne i låret, och varnade honom att aldrig
mer kasta åt det som far i luften.
I N. Småland heter det om vädervindan, att
»det är trollen, som fara emellan bergen». I Tveta
härad tror man om värvinden, att »det är ett troll,
som far».
På Öland säger man om väder-hvirfveln, att
»der är väl någon trollgubbe i högen och rifver».
I Westergötland heter det om vädervindan, att
»det är troll».
I Bohuslän säger man om hvirfvel-vinden, att
»nu ä trollkäringarna ute och fara».
I Södermanland likaledes: »nu ä trollen ute
och fara».
I Upland heter väder-hvirfveln Käring-il,
Trollkäring-il, och man säger derom, att »trollen ä ute
och hemta hop hö». När det kommer häftig blåst,
heter det: »nu komma trollkäringarna». Kastar man
stål emot, så träffas trollpackan.
I Westmanland kallas hvirfveln för trollkäringen.
Håller man upp en knif emot henne, så snor hon bort.
I Dalarne heter en svarf-il Trollkalen eller
trollvind. Visar den sig när man sår, så är det »troll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
