- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
27

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - § 131. Finnar. Finnskott - § 132. Jättar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den förslags-mening, vi här framställt, öfvergår
till visshet, när vi granska det stora antal
lokalnamn, sammansatta med namnet Finn, hvilka ännu
i landet förekomma, och hvilka, i en
sammanhängande kedja, kunna följas ifrån Danmark
genom allt Göta land, Svea land, sydliga
delen af Norrland och Norige, ända upp till
de n. v. Lappmarkerna
. För att således låna
exempel ifrån Småland, förekomma inom detta
landskap, i Wärend: Finnanäs, Löpanäs Finnagården, och
Finnevalds-bro (på vägen emellan Lynsåsa och
Alfvestad). I Finveden: Finnhult, två gårdar; Finnestad,
Finnanäs
, två gårdar; Finnatorp, Finnatorpet. I
Niu-dung: Finneryd. I Tveta härad Finneryd, Finnestorp,
Finntorp
. I Wista härad: Finnarp. I N. Wedbo:
Finnanäs. I Tjust: Finntorp o. s. v. Visserligen kan
häremot invändas, att flertalet af dessa gård-namn
antagligen äro bildade af mans-namnet Finn, som
ännu för tvåhundra år sedan förekom hos
Wärends-allmogen. Men detta mans-namn är sjelf ifrån början
icke annat än ett folknamn, tillhörigt en fiendtlig
och föraktad stam, och då våra förfäder voro
religiöst nogräknade, i att alltid uppkalla sina fränder,
ligger just häri ett bevis på den forntida blandning
af folken, hvarom vi nyss talat.

§ 132. Såsom vi i det föregående visat, hade
våra förfäder, vid sin första beröring med landets
urfolk, emottagit intryck, nog lifliga, att med
barndoms-minnets poetiska friskhet kunna bibehålla sig
genom årtusenden. Hela den verlds-åskådning, som
i dessa hågkomster uppenbarar sig, kunde likväl,
såsom rent mythisk, icke bestå vid en framskriden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free