Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 142. Kämpar o. Wirdar, såsom herde-folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom förhållandet är med det öfre landets sätrar
och fäbod-vallar än i dag.
Boskaps-skötseln var således, ifrån äldsta tid, föga
annat än ett enkelt drifvande på bete å naturliga
ängar och betes-marker. Sådana ängar heta i vårt
språk vallar, hvaraf uttrycken gå vall, drifva vall,
köra vall, sjo vall, valla, vallgång i betydelse
af att drifva boskapen på bete. Herden eller
her-dinnan, som härvid följde hjorden till valls, för att
otta eller vakta den för skade-djur, får ännu i vårt
wärendska bygdemål namn af vall-hjon, vall-here,
vall-grebba, otta-here, otta-grebba, och i domböckerna
valle-gångs-fänta.
För att under vallgången kunna hålla hjorden
tillsammans, och för att uppsöka de djur som
kommit vilse i skogen, betjenade vallhjonet sig af hunden,
menniskans äldsta husdjur och trogna följeslagare,
alltifrån det ännu aflägsnare skede som tillhör
jägare-lifvet. En sådan hund heter derföre vall-hund, och
i domböckerna, feminint, täfva. Vall-hundarne voro
dock af tvänne olika racer, den ena mindre och den
andra större. Den mindre fick, efter sin användning,
i Wärend oftast namn af får-hund, och förekommer
ännu icke sällan af en typ med spetsiga, uppstående
öron, som erindrar om den hög-nordiska Lapp-hunden.
Den större gick deremot med fät eller nöt-boskapen,
och erhöll häraf benämningen fä-hund. Sådana
fähundar brukades allmänt i Wärend ännu för hundra
år sedan, och voro gemenligen af det starka, härdiga
och i allo förträffliga hund-slag, som ännu förekommer
under namn af Varg-hund eller Dalbo-hund, och som i
vårt land kan spåras tillbaka ända upp i brons-åldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
