Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 142. Kämpar o. Wirdar, såsom herde-folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och snedt böjda bakåt och utåt, likasom på geten.
För öfrigt äro dessa får småvuxna, och till färgen
antingen syarta, eller gråa med svarta ben och svarta
kinder. Den franske resanden Carolus Ogerius fann,
år 1634, en svart får-race utbredd äfven i nord-östra
Småland[1]. Efter all anledning träffa vi således här
ännu lefvande samma småvexta, get-hornade får-slag,
hvaraf lemningar blifvit funna i de schweiziska
pålhusen, och som först långt fram i tiden (omkring
6:te århundradet) efterträddes af en krokhornad
får-race. Qvarlefvor af samma uråldriga djur-art
förekomma dock än i dag äfven i några af öfra Rhens
aflägsnare fjäll-dalar.
Enligt Wärends-lagen egde presten taga i
qvicktionde hvart tionde lamm, och borde om
pingstdagen derå lägga sitt märke.
Detta märke bestod
antingen i en skåra af olika form,
ristad i djurets öra, eller i
en rund trissa af masur,
med hål i midten, och hvari
egaren skurit sitt bo-märke.
Genom hålet drogs en rem
eller ett snöre, hvarmed
trissan bands om fårets hals.
Vi meddela här en
afbildning af ett sådant
gammaldags fåra-märke ifrån
Westbo härad af Finveden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
