Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 143. Boskaps-skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
således om allt gammalt ego-skifte uttrycket »af
forno-skift och hambre», och Konunga härads
dombok för år 1624 (bl. 19) omtalar ett latinskt bref,
redan så gammalt som ifrån år 1122, om gården
Askare-målas rå-märken. En följd af sådana
råmärken längs en skiftad ego-gräns fick namn af rå-gång.
Allt hvad som efter detta skifte af landet ännu
låg utom byarnes och gårdarnes rå-gångar, såsom
allmännings-skog, betraktades under medeltiden
såsom en häradets gemensamma tillhörighet.
Allmänningen blef således i tidernas lopp härads-allmänning.
Den gamla friheten att genom instakning taga
utmål på härads-allmänningen fortfor dock oförändrad,
endast med den åtskillnad, att den förste
nybyggaren eller landnams-mannen nu måste erlägga en
afgift till häradet, som i domböckerna blir omtalad
under namn af burs-rätt. En sådan landnams-man
heter i Wärends domböcker stubben, gamble stubben,
rätte stubben. Rätte stubben för Ytra-öns gård i
Wierstads socken var en man, vid namn Marcus
Turesson, emellan åren 1544 och 1559. Något senare,
eller år 1564, företog sig samma stubbe att äfven
upptaga gården Låkan, som »begyntes af fornoskift
och hambra af ödemarken». Vi se häraf, att
Wärends bebyggande med fasta gårdar går »ifrån
urminnes tid och hedenhögs» långt fram i nyare tider.
De så tillkomna bya-målen, hvilka ifrån början
afsågo boskaps-skötselns behof, så väl af naturlig
ängsvall till hö-fångst, som af naturlig betes-vall till
klöfveträd, togos gemenligen af en härefter afpassad ansenlig
storlek. Om gårdarne Ytra-ön och Låkan i Wierstads
socken förekommer således ännu i böljan af 1600:talet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
