Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Slöjder och handel - § 152. God-värden. Vård-ören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
land icke sällan träffas redskap, förfärdigade af
stenarter som bevisligen härröra från södra Europa.
Under brons-åldern bibehöll sig förhållandet
oförändradt, och många af de hos oss funna brons-vapen
äro otvifvelagtigt af ett främmande ursprung.
Detsamma gäller äfven om vapnen ifrån jern-åldern,
hvilka långt fram i tiden tillverkades på olika
ställen inomlands eller utom, och sedan spriddes genom
bytes-handel. Vapen upptagas derföre såsom allmänt
gällande god-värden vid Wärendska byten och skiften,
ännu så sent som i slutet af 1500-talet och i
början af 1600-talet. När Peder Folkeson år 1589 kom
i skada för sin broder, gaf han åt hvardera sonen en
bössa, utom andra god-värden. År 1612 hölls i
Kinnevalds härad en Smålands-bössa god för 5 daler,och år
1618 värderades i Konga härad en bössa till 9 mark.
Ett annat god-värde, som för äldre tid blir
omtaladt, är skinn. I sitt bref af den 8 April 1529
klaga Smålänningarne öfver den stora skatt och
olaga tunga, som de till konungen många resor
utgjort hafva, »med sölf, penningar, smör, skinn och
hudar till riksens gälds betalning». Vid södra
gränsen bibehåller sig ock ännu hågkomsten af en tid, då
man erlade skatten till kronan i skinn-varor. Dessa
skinn-varor räknades i decker eller tiotal, hvaraf
uttrycket »en deckergill oxe» för en lag-gild oxe. Presten
i Åkarp af Ö. Göinge härad lärer ock ännu i
mannaminne ha uppburit tionde af sina sockenboar i
kalfskinn. Allt häntyder således på en urgammal folksed
att bruka skinn såsom bytes-medel, ett bruk, som
otvifvelagtigt går tillbaka i den aflägsnaste tid och
hvaraf spår äfven kunna påvisas i medlersta och öfra Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
