Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Slöjder och handel - § 152. God-värden. Vård-ören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven hästen blir in på 1600-talet i Wärend
använd såsom god-värde. Ett skjut gällde i
Upvidinge härad 1629, 16 daler. öfriga på samma tid
i landet brukliga godvärden voro: oskuret kläde,
vallman och lärft. Blått oskuret kläde gällde en daler
alnen, och Engelsk, 5 mark till 1 riksdaler.
Spannmål blir deremot ännu icke användt såsom i landet
gängse godvärde eller tagen i byten och skiften.
Af ett ställe i Albo härads dombok för år 1631 se
vi dock, att en tunna råg på den tiden kostade tre
riksdaler.
Vid sidan af dessa i landet gängse olika
godvärden uppträdde redan ifrån aflägsnaste tid kopparn
och silfret, såsom allmänt erkända och allt mer och
mer spridda bytes-medel. Beggedera infördes till
en början utifrån, genom byteshandel med
grannfolken, och deras bytes-värde betingades naturligen
af den stora användning de erhöllo i folkets
hushållning. Synnerligast gäller detta om kopparn,
som hela brons-åldern igenom lemnade det
hufvudsakliga materialet till vapen och slöjd-redskap.
Koppar var derföre ock i forntiden det mest eftersökta
af alla bytes-medel, och har först långt fram i
jernåldern blifvit såsom allmänt godvärde småningom
undanträngdt af de ädlare metallerna.
Spår af dessa i den äldre odlingens natur
grundade förhållanden framträda fullt märkbara i
Wärend, ännu så sent som för två och ett halft
århundrade tillbaka. Vägd koppar, räknad i pund och
marker, är nemligen vid slutet af 1500-talet ett i
Wärend gängse god-värde, och blir ofta omtaladt
i byten och gårdköp från denna tid. När Peder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
