Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Boningar och Husgeråd - § 160. Rök-stofvan - § 161. Låg-stofvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af lin m. m. Ända till senare mans-åldrar har hon
dock hufvudsakligast varit afsedd för att deri taga
imm-bad. Hon förekommer derföre ännu vid nästan
hvarje wärendsk gård, under namn af bad-stofva,
§ 161. Under århundradens förlopp utbildade
sig den gamla gotiska rök-stofvan till det slags
medeltids-byggnad, som ännu i Wärend förekommer
under namn af Låg-stofva, Låg-stua, och som, efter
tak-lagets olika beskaffenhet, äfven får namn af
Åsa-stofva eller Sparra-stofva.
Låg-stofvan var till yttre anordning
hufvudsakligen öfverensstämmande med den gamla rök-stofvan;
men låg gemenligen med gaflarne åt öster och vester.
Äfven detta hette i de gamla sol-dyrkarnes språk,
att stofvan stod sol-rätt. Skjulet utanför dörren var
icke heller längre
öppet, utan tillslutet
med sido-väggar, så
att det bildade en
förstuga. Denna
farsta, farstua eller
lång-för-stuga, hade sin
ingång på sidan åt
söder, genom en
mycket låg, men starkt
timrad dörr, som
inifrån kunde stängas
med en bom, skotte eller ett träd-lås.
Utanför förstugan var stundom en liten
utbyggnad, som kallades tvist, förstugu-tvist eller
bislag. Innerst i förstugan var ock en afbalkning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
