Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Boningar och Husgeråd - § 164. Eld-kar och Karale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knappar, utmärkande det mått som hvarje öl-gäst
borde i ett andedrag tömma, innan han lemnade
öl-kannan ifrån sig. En kanna af betydlig storlek,
och brukad att derur skänka drycken i stopar och
skålar, omtalas i domböckerna under namn af
skänke-kar eller skänke-kanna. En egendomlig form af detta
skänke-kar var kosan, kåsan, kåsen, ett lagg-kärl af
storlek och form som en vanlig mjölk-bytta, utan
lock; men med en mer än alnshög grepe, rikt
utskuren såsom ett träd med blad och grenar.[1] De
kosor, som i Wärends domböcker omtalas, voro dock
af sölf, och således af ett mindre slag.
Ändteligen förekom i Wärend ett annat ännu större,
laggadt skänke-kar, som får namn af stånd-kar (ɔ: stånka).
Detta kärl hade form af en ofantlig struta-kanna, och
brukades för att upphemta ölet ur källaren. Vid de
gamla gillena förblef stånd-karet alltid stående på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
