Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Klädedrägt, Vapen och Smycken - § 168. Mans-drägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som, buret närmast kroppen, lättare kunde tvättas,
och således gjorde de eljest för helsa och snygghet
nödiga baden till en viss grad umbärliga.
Den enkla utvecklings-följd, som vi här sökt
påvisa, gör sig ännu öfverallt märkbar i våra äldre
svenska folk-drägter, och serskildt äfven i den gamla
Wärends-drägten, för hvars allmänna beskaffenhet
vi här skola korteligen redogöra.
För att således börja med mans-drägten eller
männernas ifares-kläder ɔ: ifärds-kläder, så buro
männen, redan ifrån äldsta tid, omkring höfterna
ett plagg, som i 1600-talets domböcker ännu blir
omtaladt under sitt fornnordiska namn brok. Broken
i enklaste form var icke annat än ett löst skynke;
men blef längre fram hopsydd till en kort, nedtill
öppen kjol eller kolt, sådan som ännu förekommer
hos berg-skottarne. Han förfärdigades af oberedda
eller beredda skinn, och vi erindra, hurusom konung
Ragnar, långt fram i ett yngre skede af
hedendomen, ännu bar en brok af ludet skinn. Under
medeltiden hopsydde eller afdelade man broken äfven
nedtill, och lade honom omkring höfterna i vida
veck och rynkor; men utan att väsendtligen ändra
hans ursprungliga beskaffenhet. I stället för den
gamla skinn-broken begynte man nu äfven nyttja
brokar af vallman och andra tyger, ofta veckade
med tyg af annan färg, hvaraf adjektivet brokot
i betydelse af mångfärgad. Ännu i början af
1600-talet omtalas dock i Wärend brokar af skinn, och
det är äfven först vid denna tid som man begynte
göra detta plagg något sidare, då det erhåller namn
af byxor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
