Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Klädedrägt, Vapen och Smycken - § 169. Vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af jern voro således i landet brukliga ännu under
de första Wasa-konungarnes regering.
Det vapen, som hos de krigiska skogs-boarne
framför andra omtalas och längst bibehållit sig i
bruk, var dock knifven, ömsom använd såsom
slöjdverktyg, måltids-knif och strids-vapen. Han
omtalas i landets mål och i domböckerna under olika
namn, såsom: stubba, tälje-stubba, Gynnåsa-stubba,
Finna-stubba, tälje-buss, knif, tälje-knif; men
förekommer äfven såsom dart och puniart (ɔ: dolk).
Knifvens olika delar heta i
Wärends-målet: udd, egg, blad,
tång och skaft. Han bars
gemenligen hängande vid en
remm i bältet, instucken i en
skida af skinn, kallad slid,
som stundom hade ofvantill
en serskild betäckning,
hvilken får namn af hatt.
Sliden uppbars af en prydligt
arbetad hake eller
messings-krok. Hela vapnet med slid
och hake får i Wärends-målet
namn af ett knifva-tyg.
De gamla blodiga slagsmålen i denna del af
landet utfördes hufvudsakligen med knif, och få
derföre äfven namn af knifva-byten. I Wärend brukade
man vid dessa strider blott en enda knif, som
fördes i högra handen; men i Finveden träffa vi spår
af en gammal folksed, att i knifva-tyget bära två
knifvar, hvilka under striden fördes en i hvarje
hand. Vid slagsmålet i Näs, af Sunnerbo härad, år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
