- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
244

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Klädedrägt, Vapen och Smycken - § 170. Qvinno-drägten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skarlakan eller kallmink. I Wislanda socken
brukades en tröja af blått eller hvitt vallman, framtill
med en stor bröst-lapp eller smäck, kantad med
röda eller blå band, och baktill med skörten, fodrade
med skarlakan.

Framför upplöta-kjorteln bars af de äldre
qvinnorna i Urshults socken ett s. k. förkläde, så kort,
att den på kjorteln sydda sammets-bårdan vål måtte
synas. I Wierstads och Wislanda socknar brukades
äfven af flickorna ett smalt förkläde, merändels af
blått rask, nedtill stämdt med en bred bårda,
praktfullt utsydd med silke eller silfver-galoner.

Om midjan band man en gördel, bälte, eller skärp,
som i Wärend af ålder fått namn af fält-tecken och
enligt gammal sägen blifvit qvinnorna gifvet till en
heders-prydnad, för den tapperhet som Blända och
hennes sköldmör visat emot dansken, i
Bråvalla-kriget. Denna karakteristiska del af den gamla
qvinno-drägten förekom, på olika tid och i olika
socknar, af mångfaldigt olika beskaffenhet.
Domböckerna ifrån början af 1600-talet omtala således
röda eller svarta listor af vallman, reggarn eller
kläde, bälten af korteks- eller kartekes-band, af
silke-lad, af korle-band (ɔ: korall-band), gördlar sömmade
med silke
och floelds-bälten eller qvinno-gördlar af
silkes-sammet. I gördeln bars då förmodligen
hängande den qvinno-pung, som någon gång äfven blir
i domböckerna omtalad. På Rudbecks tid brukade
man i Skatelöfs socken fälttecken af en bred röd
lista, med gröna skruf-snören i kanterna omstämd.
I Stenbrohults socken, år 1741, var fälttecknet en
röd lista, knuten och nedhängande på högra sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free