Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Klädedrägt, Vapen och Smycken - § 171. Smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nemligen burit Gobonda-stenar, Gofar-stenar (§ 54) eller
Gommona-stenar (§ 64), Elf-stenar, Neck-stenar (§ 64)
och Mare-stenar (§ 90), såsom skydds-medel emot
trolldom af onda natur-vättar. Hit hörer äfven det
ännu lefvande folkbruket, att barn och gifta
qvinnor icke må gå med bar hals eller bar hjessa,
hvadan de ock i alla våra gamla folkdrägter
uppträda med lufva eller mössa på hufvudet och band
eller kedja om halsen. I Wärend fäster man ännu
om småbarnens hals en ullgarns-tråd, uttryckligen
såsom skydds-medel emot skerfvan, och unga flickor
måtte, ännu för en mans-ålder tillbaka, alltid bära
ett s. k. hjertan eller hjertformigt smycke, vanligen
af rödt, slipadt glas, hängande i ett smalt band på
bröstet. Under medeltiden utbyttes de äldre
hedniska amuleterna emot helgedoms-kar (jfr. § 64) och
andra smycken af ädel metall eller ädla stenar.
Bruket af dessa prydnader, hvilka ifrån äldsta tid
buros icke blott af qvinnor utan ock af män, har
således sin rot i religiösa föreställningar af den
högsta ålder och intager ett långt ifrån ovigtigt rum
i vårt slägtes allmänna odlings-historia.
De smycken, hvilka på detta sätt kommo att
ifrån medeltiden tillhöra den wärendska
qvinno-drägten, brukades allmänneligen af silfver, hvadan
de ock ofta bli omtalade under namn af sölfver.
Sådana sölfver forekommo af många olika slag; men
sammanfattas i domböckerna under den allmänna
benämningen fästna-sölfver, bruda-sölfver, eftersom
de efter gammal sed alltid ingingo ibland de
gåfvor, som vid fästning förärades af fästemannen
till fästmön. Vi skola här korteligen redogöra för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
