- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
258

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Stam-författning - § 172. Kynnet. Husbonda-väldet. Hus-tinget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wärends-rätten stadgade derföre såsom allmän rätts-sed, att
syster egde i löst och fast taga lika arfs-lott
med broder
; ett drag af aktning för qvinnans rätt,
som ända till vår egen tid stått enstaka i vår
svenska lag-stiftning. Hustrun stod likväl inom familjen
under mannens välde, och kunde i ytterliga fall,
enligt gammal hus-rätt, fördrifvas ur huset. Detta
skedde genom en symbolisk rätts-handling, som
heter att förskjuta, eller, i Wärends gamla domböcker,
att göra utskotta-stol. Sådana fall voro dock, ända
in på 1600-talet, ytterst sällsporda; kanske äfven
derföre, att en förolämpning emot hustrun näppeligen
skulle undgått att af hennes slägt blifva hämnad.
Vanliga formen, när man och hustru ville skiljas,
var således i senare tid, att den ena öfvergaf den
andra, för att med en annan vän gå till skogen
eller löpa öfver land till Danmark.

Af den hedniska folkseden, att mannen kunde,
vid sidan af sin hustru, lagligen hafva en eller
flera frillor
, förekomma naturligtvis inga
exempel under yngre christen tid. En qvarlefva af detta
gamla folk-bruk är dock märkbar i den
fördragsamhet, hvarmed de wärendska hustrurna ännu i början
af 1600-talet uppträdde på tingen, för att bedja för
sina män, när dessa voro anklagade för
äktenskapsbrott. Vanligen anföres härvid såsom en serskild
mildrande omständighet, att hustrun »för skökones
umgänge skuld är hvarken slagen eller dragen».
De christliga begreppen om äktenskapets helgd voro
ock, ännu så sent som i midten af 1500-talet, föga
erkända, serdeles af de halfvilda skogsboarne nere
vid gamla riks-gränsen, hvadan konung Gustaf I, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free