Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Rätts-tillstånd - § 183. Skog-gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samhället, ifrån början grundadt i de naturliga
familje-banden, antager således allt mera
karakteren af ett frivilligt och ömsesidigt
frids- och skydds-förbund, och bibehåller denna
karakter, så länge i dess närhet ännu gafs ett
område, der intet menskligt samfund hunnit ordna
sig. Detta område blir, ännu på 1600-talet,
omtaladt i våra tings-handlingar under namn af skogen,
i skogen, och utgjordes i Wärend af de
ödemarker, hvilka flerestädes, och serdeles nere vid gamla
gränsen, omgåfvo de samhälligt ordnade bygde-lagen.
Hit kunde nu den frie mannen draga sig undan, i
fall han af ett eller annat skäl ville uppsäga
samhälligheten med sina stam-fränder, och han var
ifrån detta ögonblick sin egen man, fri från hvarje
samhälls-förbindelse, d. v. s. laglös; men på samma
gång äfven utan rätt till samhällets skydd, d. v. s.
fridlös. En sådan uppsägning af samhälls-friden
heter i våra gamla domböcker skog-gång, eller att
gå till skogen, gå skogs-man, och de som sålunda
utträdt ur samhället fingo in på 1600-talet namn
af skogs-män.
Fall af ett sådant frivilligt utträdande ur
samhället förekommo i Wärend långt fram i en
historisk tid, och voro icke sällan grundade i personliga
missnöjen med sakernas allmänna ställning. De i
konung Gustaf Wasas historia så illa omtalade
småländska skogsmännen voro således långt ifrån
vanliga gränse-tjufvar, utan tvärtom, ofta män ur
landets mägtigaste ätter, hvilka af politiska skäl gått
till skogen. De följde härutinnan en uråldrig
gotisk folk-sed, och voro så till vida i sin fulla rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
