Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Rätts-tillstånd - § 187. Fejd. Ofrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var derföre blott en fortsatt inre och yttre kamp,
och den gamla stam-författningen tjenade ofta blott
till att gifva åt de enskilda stridigheterna en större
utsträckning. Individens fejd utvecklade sig
nemligen, genom ättens inblandning, till slägt-fejd eller
ätta-fejd, och ätta-fejden kunde lätt urarta till en
stam-fejd, som väpnade det ena folket emot det
andra.
Spåren af dessa i folk-lynne och folk-sed djupt
rotade förhållanden äro i Wärend fullt märkbara
ända in på 1600-talet. Enskilda stridigheter bli
således ännu på denna tid i domböckerna omtalade,
under det betecknande namnet af fejd eller ofrid, och
antaga i allmänhet samma karakter af yttre våld,
som vi ofvan bemärkt i afseende på skogsmännen.
Fiendtligheterna inledas nästan alltid genom det
slags offentliga uppsägning af freds-tillståndet, som
vi tillförene omtalat under namn af undsägning,
och afslutas under bemedling af häradet, genom ett
ordentligt fred-slut, som i domböckerna får namn
af förbund eller förlikning. Genom sådan förlikning,
bekräftad inför rätta och på öppet ting med hand
och mund, återställes då det brutna freds-fördraget,
i domböckerna kalladt frid eller trygder, trögder,
så att hvar och en af de stridande blir felug, eller
tryggad emot all vidare fiendtlighet. Först
efterhand och med mera utvecklade politiska
förhållanden, begynner samhället sjelf, representeradt af
folk-matgen eller konunga-magten, att ingripa i
dessa freds-slut, icke blott såsom medlande, utan
tillika såsom högre bjudande myndighet. Detta
sker då antingen genom serskildt utsatt vite, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
