- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
400

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Rätts-tillstånd - § 190. Gamla tings-seder o. rättsbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ropa Ulfsgäld. — När en dråpare eller annan
missdådare blef på tinget förklarad fredlös,
iakttog man af ålder vissa symboliska rätts-bruk,
hvaraf domböckerna bevara uttrycken: att läggas biltog
och att »freden blef huggen dem ifrån» (K. h. 1626).
Ett annat hithörande bruk var, att häradet ropade
ulfsgäld öfver ogerningsmannen. I Konga härads
dombok för år 1616 talas på ett ställe, om en
»öfvergifven skalk och orolig menniska, så att hela
häradet ropade ulfsgäld öfver», och i Albo härads
dombok för d. 14 Jan. 1630 förklaras meningen med
detta tingsbruk sålunda, att ogerningsmannen
derefter var »feg för hvar man, att hvilken honom
öfverkom, måtte honom slå, likasom en
ulf
eller annat skade-djur, och han måtte ligga
ogilder.» Ordens sammanställning visar ock, att vid
ulfs-gäld hela tings-menigheten på en gång
upphäfde ett rop öfver missdådaren, likasom när man
ropar efter ulfven, hvarmed symboliskt betecknades,
att han derefter var fredlös inom häradet, såsom
en ulf i skogen. Det gamla ordet gäld härledes
nemligen af vb. gala ɔ: sjunga, skrika (hvaraf
höns-gäld, hane-gäll, gall-skrika o. s. v).

Stå. Gå. — När någon skulle utföra sin
talan inför rätta, skedde det alltid stående. Häraf
talesätten: stå uppd en sak (»utan stod ändteligen
deruppå») ɔ: påstå, påyrka; stå till en sak, stå till
munds ɔ: tillstå, erkänna, försvara; fästa fot ɔ:
bevisa inför domstol o. s. v. I tvistemål och sedan
parterna blifvit hörda, uppgjorde rätten förslag till
förlikning, hvarefter de tvistande gingo ut, för att
afhandla vilkoren med hvarandra, och åter in,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free