Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Rätts-tillstånd - § 191. Wärends-rätten. Tiohäradslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omständigheter. Märkligast deribland är utan tvifvel den
serskilda lag-stiftning i fråga om arf, hvilken
såsom gammal rätts-sedvänja länge varit i
dessa fem härader gällande. Nämnde
arfs-sedvänja, som skiljde sig ifrån arfs-bruken icke blott
i det öfriga landet, utan ock i den öfriga delen af
Tiohärads lagsaga, är nemligen tydligt en qvarlefva af
en äldre lag-stiftning, som varit inskränkt till det
egentliga Wärend. Densamma blef ock i folkets
sägner, ännu vid slutet af 1600-talet, omtalad
under det betecknande namnet af Wärends häraders
rätt eller Wärends-rätten.
Lagmannen i Tiohärad, Harald Strömfelt,
anförer härom år 1691, i sin officiela berättelse till
konung Carl XI,
»att uti Tio härads lagsaga äro fem härader,
nemligen Eonga, Albo, Kinnevalds, Norrvidinge och
Uppvidinge härader, som af ålder och gammalt
bruk nyttjat stads-lags vilkor, så att hustrun tagit
halft med mannen och brödren halft mot systren,
hvilken sedvana de hållit för lag och med stort
bekymmer påstått sig dervid blifva behållne. Och
som bemälde gamla sedvana i min lagsaga härtill
blifvit efterlefvad och hållen för lag &c.»
Äfven P. Rudbeck omtalar samma gamla
rättsbruk, (ehuru här satt i förbindelse med
Blända-sägnerna; Smål. Antiqvit. c, 17), såsom ett serskildt
privilegium för Wärends tappra qvinnor,
nemligen att
»en syster och bror skulle gå i löst och fast i
alla arf med hvarandra lika i byte.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
