- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
431

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Folk-seder - § 195. Ljusa på

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

symbol af elden och ljuset. En sådan kafle,
kringskickad i stallet för löp-elden ifrån gård till gård,
fick namn af bud-kafle. Enligt Olaus Magnus (VII: 3)
brukade man på hans tid budkaflar om tre spanns
längd, och brända i ändan eller med ett
vidfästadt snöre, för att beteckna hvad straff, som
väntade den som icke genast åtlydde sin höfdings
budskap. Rimligtvis är dock bränningen å kaflen
snarare ett spår af budkaflens äldsta beskaffenhet,
såsom en halfbränd tjärveds-fackla. Ännu
senare gjordes budkaflarne åttkantiga eller fyrkantiga,
för att beqvämligen kunna å dem rista höfdingens
bo-märke. Budkafle måtte nemligen icke
kringskickas, utan af häradshöfdingen, som enligt
landslagen egde att i stora mål genast budkafle
uppskära
och härads-ting samla. Det yngre och det
äldre uttrycket bli således sammanställda i
Uppvidinge härads dombok för 1620, der det heter, att
»derföre blef genast budkafle uppskuren och ting
ljust». Redan på denna tid begynte man dock vid
kaflen fästa eller utan kafle kringskicka en skrifven
sedel, som fick namn af tings-sedel, och som i
vanliga fall upplästes för menigheten vid allmän
sockna-stämma å kyrko-gården (jfr. § 181).

En annan form af det hedniska folk-bruket att
göra tillkännagifvanden med upptända eldar, var
att man under medeltiden gjorde alla stora och
högtidliga meddelanden inför en samlad menighet vid
skenet af brinnande ljus. Detta var således i
en yngre tids mening att ljusa eller ljusa på.

Vi återfinna detta sätt, att ljusa på, öfverallt i
medeltidens gilles-bruk, kyrko-bruk och tings-bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free