- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
444

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Folk-seder - § 197. Slagt-offer. Spis-offer. Dryckes-offer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

offerbröd eller jula-kakor, såsom lefvar, limpor,
vörta-bröd, honungs-kakor, vispe-kakor, go-rån och
kringlor, tillika med en jul-ost, och öfverst ett bröd som
får namn af jula-kuse eller jula-galt. Vid sidan af
jula-högen ställes en öppen jula-kanna, full med
ängla-öl, och alla dessa skåde-rätter lemnas derefter
orörda till farängla-dagen, då änglarne fara sina
färde och högtiden lyktar. Seden att på detta sätt
framsätta eller nedlägga spis-offer, bibehöll sig till
och med i den christna guds-tjensten. Långt fram
i medeltiden brukade man nemligen offra lefvar och
lef-sofvel under bar himmel på offerstället, eller
i offerhuset, eller slutligen på altaret i kyrkan
(§ 45). Och samma offerbruk, ehuru i förändrad
form, igenkännes äfven i medeltids-seden att offra
penningar i fattig-stockar under bar himmel, samt
att vid bröllop och andra högtidliga tillfällen
nedlägga offer i offer-kistan eller på altaret i sjelfva
kyrkan.

Såsom vi ofvan anmärkt förtärde gilles-laget
efter offringen en gemensam måltid, liggande på
marken omkring eller invid offerhögen. En
qvarlefva af detta hedniska bruk bibehöll sig länge i
Kinnevalds södra fjerding, der folket ända in på
1700-talet hade för sed, »att både före och efter
guds-tjensten
hålla lag eller sup-samqväm vid
kyrkan» d. v. s. uppå sjelfva kyrkogården (jfr.
§ 177). I sammanhang härmed synes oss sannolikt,
att de sten-ringar eller sten-sättningar af olika form
och storlek, hvilka ännu flerestädes förekomma vid
gamla hedniska helgedomar, ursprungligen varit
afsedda för de serskilda gilles-lagen
, så att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free