Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Folk-seder - § 198. Åkallan. Böner. Offersång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa utbrott af en vild hänförelse blandades
ifrån äldsta tid med brinnande, böner (§ 108).
Vid framförandet af dessa böner, hvilka tidigt
antogo en rhytmisk form, vände sig våra förfäder
alltid med knäfall emot öster eller emot solen
(§ 73). Äfven är det ett utan tvifvel uråldrigt
drag, som ännu iakttages i våra lands-kyrkor,
nemligen, att vid bönens förrättande hela menigheten
högt och med en gripande värma upprepar
de föresagda böne-orden.
I sin ädlaste uppenbarelse stegrades den
religiösa känslo-utgjutelsen till sång, lofsång,
offersång. Vi ega nu mera ingenting qvar af dessa
uråldriga hedniskt-religiösa sånger; men vi kunna
i någon mån sluta till deras art och användning
ifrån folkbruken under en senare tid. Det har
således otvifvelagtigt varit religions-bruk hos våra
soldyrkande förfäder, att vid jula-gillet uppstämma
heliga sånger, och att på jul-morgonen helsa
solen och den gryende dagen med
fröjdeskri och med en jublande lofsång. Vi sluta
härtill från det af vår småländska allmoge ännu
iakttagna bruket, att på jul-afton sjunga jul-psalmer
och att, i alla kyrkor under jul-ottan, vid dagens
första gryning högt uppstämma psalmen: »den
signade dag». Ödmann anmärker, att »aldrig kunde
större glädje framlysa vid någon andakt än vid
denna psalm. Den kunde endast jemföras med.
grekiska kyrkans jubel vid påskdags utropet: ”Christus
är uppstånden!”.»
En annan hithörande folksed, likaledes af den
högsta ålder, är det i Finveden ännu iakttagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
