Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Folk-seder - § 200. Offer-dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn af Svärds-dansen. Äfven vid bröllop och
gftstabud hafva kringel-dansar af olika slag varit
allmänt brukade, och det är en otvifvelagtigt
urgammal sedvänja, att, vid den s. k. bruda-dansen,
brudens fader alltid skulle dansa fördansen med
sin dotter och sedan dansa henne till
brudgummen.
Öfriga gamla national-dansar, som i Wärend
länge bibehållit sig, äro förnämligast följande:
fackel-dansen, ännu för femtio år sedan dansad
med brinnande facklor vid stora bruda-hof eller
kron-bröllop.
Elfva-leken, en mimisk ringdans, föreställande
elfvornas dans i vågsvallet. Dansades ännu för 70
år sedan i Wislanda socken och finnes i det
föregående (§ 74) närmare beskrifven.
Jänken, ännu för få år sedan ihågkommen i
Östbo. Dansades af två personer, hvilka hoppade
emot hvarandra, men blott på en fot i sender.
Långdansen, bruklig på andra och tredje
dagens bröllop, då hela bruda-sviten gifver sig på väg
uppåt grann-gårdarne, dansande i en lång rad, hela
vägen fram.
Den mest karakteristiska af Wärends
nationaldansar är dock Hvembo-dansen, hos Rudbeck
Vinbo-dansen, ett slags vals, i medlersta Sverige känd
under namn af Hambo-Polska. Hvembo-dansen blir
ifrån böljan af 1600-talet flerestädes omtalad i våra
domböcker, och hade sitt namn af Hvembo-lund,
på Hvembo-ö i sjön Åsnen, der denna dans länge
synes ha varit brukad såsom offer-dans. Rudbeck
berättar, hurusom folket ännu på hans tid brukat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
