Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomskärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Det sjöng inom honom, då han med lätta steg
skyndade till ämbetsrummet, efter att först ha gått
förbi huset där hon bodde och kastat en blick upp
mot fönstret. Med de torra meningar han
nedri-tade på papperet, dansade hennes bild, ungdomligt
fager. Han lät pennan hvila och drömde. Hvad
timmarna gingo långsamt, hvad arbetet var
prosaiskt. Nå, nu slog klockan i Riddarholmstornet,
arbetet är slut och han skyndar med fart till
middagsstället, kastar i sig maten under det han ögnar
i en tidning och så ut och fram den välkända
vägen, upp för trappan och in till henne, som väntar.
— God dag, Lilly, min älskling!
— Gud, Arvid, hvad jag längtar . . . hvad du
dröjt länge i dag!
— Icke en minut längre än jag behöft. — Han
bugade sig för modern, som nickar med den
sötsura min svärmödrar bruka hälsa fattiga mågar.
— Kom och sätt dig — säger Lilly — och
drar honom ned i soffan — och kyss mig se’n och
var glad och var min egen Arvid.
De se på hvarandra så innerligt och trohjärtadt
och händerna hvila i hvarandras. Och nu börjar
detta lågmälda, mystiska samtal, som mellan unga,
rena hjärtan till innehåll säkert är detsamma på
alla språk. Hvad rör dem världens alla små
bekymmer. Det är nu de måla framtiden i ljusa
färger, med rosenrödt i hvita lätta moln och vilja ej
se en enda svart strimma vid horisonten. Där
försvinner väggen som en ridå och de se hemmet, sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
