Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i56
»Sant nog, men vi ’gå igen’, ty här trifdes vi
så bra — i synnerhet husbonden, då han fick vara
i fred. Hör ni inte något?»
Petterson hörde verkligen ett ljud från rummet
bredvid. Surr, surr, lät det.
Petterson strålade upp.
»Skulle det verkligen vara... ?»
»Adolf Fredrik, som svarfvar, ja. Titta genom
springan här. Där står han i sin nattrock och
svarfvar sina snusdosor. Hit flyr han alltid undan, när
det varit scener där nere.»
»Jaja, jag känner till’et jag!»
»Följ med sakta utför trappan, så skall ni få
se de andra, men var försiktig, ty ’frun’ är icke
god i dag.»
»Frun? Är det Lovisa Ulrika?»
»Javisst! Ser ni den lilla majestätiska gestalten,
med de flammande brandenburgska ögonen?»
»Alldeles som det står hos Crusenstolpe och
då är det naturligtvis också ’historiskt’. Men hvem
är den elegante herrn, på en gång smidig och stolt,
som står framför henne?»
»Det är Carl Gustaf Tessin. Frun och han äro
ofta i lufven på hvarandra. Nu är det den
välsignade barnuppfostringsmetoden som de hålla på med.»
»Men se, där borta på mattan — hvilken
vacker grupp!»
»Nå, ni känner dem väl. Den lille buttre
pojken, som sitter för sig själf, det är Carl. Han är
alltid retlig och afundsam. Han leker sällan, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
