Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI
tag om sig sjelf som talare. Hvarföre, 208—13. — Vältaligheten skön
konst. Det skönas väsende ett, yttringsmedel mångfaldiga, 314.
Teguérs yttrande om Geijer som konstdomare. Hvarpå det be-
rodde. Konstsinnet i afseende på poesien, 315—16. — Geijer sjelf
kallade sig dilettant i afseeude på de bildande konsterna. Hvad "Be-
traktelser i afseende på de nordiska myternas användande i skön konst"
bevisa, 316. — G. införd i den bildande konstens helgedom af Amalia
von Helvig. Hans resa i Tyskland 1825. Bref derom. "Minnen".
Dresdenergalleriet, 317—19. — Geijer i någon mon sjelf konstnär i
teckning. Strödde idyller omkring sig. Liflig uppfattning, 319—20.
Geijer svensk tänkare af ej ringa betydelse. Oemotståndligt dra-
gen till filosofien. Hvarföre och huru han. studerade den. Ringa
examensbetyg. Benjamin Carl Höijers intlytande på Geijer. Huru G.
motsvarar den senares fordran på "en fullkomlig pragmatisk historie-
skrifvare", 321—23. — Hvad Geijer sökte. Gången af hans sökande.
Boken om Thorild betecknande för Geijers inre utveckling. Personlighets-
principen skymtar, Förlust att Geijer ej kom att fullständigt teckna Tho-
rild. Tryckfiihetsprocessen mot Geijer. Dess anledning, syfte och ut-
gång. Opinionsyttringar. Tegnérs yttrande i bref till N. von Rosen-
stein. Leopold tänker lika med Geijer, 323 —31. — Ur den nye tänkaren
utgick den nye politikern. Historiens och kristendomens inverkan. Det
religiösa elementet i Geijers filosofi. Förutseende. Geijers filosofi svensk.
Geijers sista filosofiska skrifter. "Människans hisoria". "Också ett
ord om tidens religiösa fråga" ett testamente. Siaren deri. Märk-
ligt bref före Geijers död. Hvad Geijer trodde om det mänskliga
förståndet, 331—34.
Hvad Geijer som lärare måste vara och förblifva för uugdomen.
Huru han trädde den besökande till möte. Ej alltid tillgänglig. En tid
förstämd. Hvarföre. Geijer äfven en ögonblickets man, 334—36. —
Förhållandet till Upsala studenter stördt. Geijer ej stridens upphof, fick
deraf skenet. Verkan deraf på honom sjelf. Geijer som talare vid
studentcorpsens uppvaktuing. Afsked från Upsala. Lifvas i hufvud-
staden af tanken på sin historia. Kraften var bruten. Hans sista
stunder. Plötslig död. Hvad Geijer var för vänner, fosterland och
mänsklighet. Återkomst till Upsala. Inflytande på lärjungar. Hans bild,
336—39.
Bilagor:
1. Ur bref från England 1809—10 ..s.scoscc cc cc 340.
2. J. G. Richerts och E. G. Geijers första brefvexling . . . 342.
3. Om Geijers frikännande af Juryn . .. ss. oss co cc 344.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
