- Project Runeberg -  Götiska förbundet och dess hufvudmän / Götiska förbundet. Erik Gustaf Geijer /
25

(1878) [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

Efter allvaret lössläpptes alltså glädjen. Man sam-
språkade, skämtade, sjöng och drack. "Vi hade," säger
Geijer, "goda sångare, i synnerhet en förträfflig röst,
tolk af ett lika förträffligt hjerta." Det var den seder-
mera genom psalmodikon bekante Johannes Dillner
(Styrbjörn), som mycket verkat för den fyrstämmiga
kyrkosången och i allmänhet för sången inom folk-
skolan och dess seminarier. Hans lynne var djupt
melankoliskt, stundom, som man ser af Geijers bref
till Adlerbeth, till en betänklig grad. "Så som jag
hörde förbundsbrodern Joh. Dillner sjunga Idunas för-
sta sånger," tillägger Geijer, "skall jag ej höra dem
mer." Utnämd till pastor 1814 vid Jämtlands rege-
mente tyckes D. varit några år frånvarande. Åter-
kommen valdes han i Förbundet till "ordförande vid
Bragebägaren" d. 16 Febr. 1818, och Adlerbeth anteck-
nar, att hans "länge saknade röst nu åter förhöjde de
götiska sångernas styrka och välljud." På ett ställe i
sin "Berättelse" säger Geijer: "huru många af de göti-
ska sånger, som sedan utgingo bland allmänheten, upp-
stämdes ej först i dessa glada, vänskapliga lag." Så
upptogos, pröfvades och tjuste ej minst de af Arv. Aug.
Afzelius samlade folkvisorna. Man var öfverens om
melodiernas skönhet, icke så om deras förmåga att å nyo
anslå en större allmänhet. Till och med Geijer var i
denna sak i begynnelsen en tviflare. Men Afzelius
framstod här som en annan Ling, han förblef oböjlig
i sin tro. På denna grund lät han alltså några få
folkvisor, deribland "Necken", offentliggöras. Hela verl-
den känner nu med hvilken framgång.

I detta sjungande och glada lag hembars äfven
en särskild hyllning åt frånvarande eller närvarande
bröder, som på ett synnerligt sätt främjat Förbundets
sak. Den i laget kringgående Bragebägaren tömdes
till deras ära. Det var den största utmärkelse, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotforbund/1/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free