Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d7
Skjöldebrand (icke göt), fäktmästaren Ling, som sam-
tidigt anmälde sin utgång ur Götiska Förbundet, och
M. Bruzelius (Svipdager). Till möjliga ersättningsmän
utsågos envoyén G. U. Silfverhjelm (ännu ej göt), som
ansågs vara den hemlige gifvaren och skrifvelsens för-
fattare, och J. J. Tavaststjerna (Thore Jotun). Då Ling
afsade sig förtroendet, inträdde Silfverhjelm. Slutligen
yrkade gifvaren i bref af d. 17 Jan. 1818, att domar-
nes antal skulle ytterligare ökas med 6 konstnärer,
"dock endast sådana, hvilka genom sin förtjenst hedra
vårt fädernesland och värdera dess härliga myter.
Liksom vid valet af litteratörer, skulle äfven nu valet
vara fritt af ledamöter inom eller utom Götiska För-
bundet. De valde blefvo: hofmarskalken frih. Fr. Ph.
Klingspor, professorerne vid Konst-akademien E. Lim-
nell, C. J. Fahlkraonte, Fr. Westin, G. Er. Hassel-
gren och gravören C. D. Forssell. Ingen af dessa
var ledamot af Götiska Förbundet, men Limnell, Fahl-
krantz och Hasselgren blefvo det efter hand. Till ersätt-
ningsmän utsågos Tavaststjerna jämte Ol. Södermark
(Sigurdr) och statybildhuggaren B. E. Fogelberg (ej göt).
Det är af dessa val synbart, att man icke afsåg
någon ensidig partifördel, utan tvärtom ville förena parti-
erna eller utplåna dem till förmon för en gemensam
fosterländsk sak.
Men innan ofvan nämda val skett, hade redan en
brandfackla, den första, i all välmening inkastats i det
götiska lägret och någon brytning der framträdt. Den
blef snart offentlig och hade helt visst i hufvudsak en-
dast goda följder, ehuru meningarna derom ännu i dag
synas något delade”). Upphofvet till denna brytning
var E. G. Geijer.
+) Se National-Museum. Bidrag till Taflegalleriets historia af Fredr.
Sander. 1V. Stockh. 1876, sid. 14—35. der berörda konstfråga be-
handlas. Vid en närmare tidsbestämning af ett och annat faktum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
