Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
ning af det skandinaviskt hedniska Nordens myter.
Femtiofem ämnen uppgåfvos. Det tillämnade verket
skulle med tysk och fransk text utkomma i Paris.
Teckningar hade redan lemnats Gräter, men det för
Tyskland så olyckliga kriget gjorde slut på hela före-
taget. Gräters "Bref öfver den nordiska mytologien
och de nordiska gudomligheternas konstnärliga fram-
ställning" utkom i dansk öfversättning i Köpenhamn 1821.
Äfven i Danmark hade våra göter i samma rikt-
ning föregångare. Så skall den danske målaren Abild-
gaard (f. 1744, död 1809) efterlemnat tio ännu beva-
rade kolorerade handteckningar i folio till den danske
skalden Ewalds sorgespel "Balders död". De föreställa
Odin, Freja, Tor, Balder, m. fl.
Universitetet i Köpenhamn hade äfven år 1800 offent-
ligen till besvarande framstält den frågan: "Vore det
för vitterheten i Norden gagneligt, att den gamla nor-
diska mytologien, i stället för den grekiska, blefve in-
förd och antagen?" Tre svar inkommo och meddela-
des allmänheten 1801 i danska tidskriften Minerva.
Författarne voro Stud. juris A. Oehlenschläger, Theol.
kand. J. Möller och Alumnus i Pedag. Seminarium L.
L. Platou. Alla blefvo sedermera professorer och den
först nämde blef Danmarks störste skald. De sam-
stämde i att prisa den nordiska mytologien såsom sär-
deles gynsam för skaldekonsten, men ville derföre ej
utdrifva den grekiska eller grekiskt-romerska. Professor
J. Möller har sedan utgifvit en särskild afhandling:
"Om nordiska mytologiens brukbarhet för de sköna bil-
dande konsterna", tryckt 1812.
Då Ling hos oss uppträdde med förut nämda före-
läsningar och började ifra för myternas användning i
konsten, var han säkerligen ej okunnig om hvad förut
i samma väg tilldragit sig åtminstone i Danmark, der
han vistats vid århundradets begynnelse och tyckes mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
