Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
i alla tider räknas bland de skönaste lyriska dikter
någon svensk skald frambragt. Kellgren var bland de
ursprungliga akademisterna också den, som företrädes-
vis bildade öfvergången till en ny tids dikt.
Vi få icke heller glömma, att samtida med aka-
demiens tongifvande män voro skalder, sådana som
C. M. Bellman och B. Lidner, och tänkare, sådana som
C. A. Ehrensvärd och Th. Thorild. De voro ock sin
tids barn, men de förre gåfvo likväl dikter af be-
stående värde och de senare bröto väg för en ny
konstlära, en ny åsigt om det sköna. Dessutom veta
vi, att A. M. Lenngren och Fr. M. Franzén, isynner-
het den sistnämde, redan innan Kellgren slutat sin
bana, uppträdt med dikter, som bådade ett nytt, sjelf-
ständigt tidehvarf.
Vår tids lugne granskare nästan häpnar derföre
öfver den käckhet, hvarmed våra romantiker, ännu unga
och synbarligen omogna, redan vid sitt första uppträ-
dande utslungade förkastelsens dom öfver snart sagdt
hela den fornakademiska skolan, på samma gång de
läto förstå, att den sanna dikten rätteligen först med
dem gifvit lyftning och värde åt vår vittra litteratur.
Den teori, på hvilken förenämda dom var grundad, låg
visserligen djupare än akademisternas, men den form,
hvari den sökte göra sig gällande, hade merendels ej
den mogna tankens genomskinlighet, blottade på sin
höjd dunkla aningar, ej tydliga och klara begrepp.
Fosforisternas mest egendomliga dikt synes ej heller
haft något rätt fotfäste på jorden. Jag vill derföre ej
påstå, att den var så mycket mera hemmastadd i him-
melen. Den sväfvade så att säga famlande i dunst-
kretsen mellan himmel och jord. Det underbara var
ock den romantiska diktens lifskraft, sagan dess mest
älskade form. Den ville vara djupsinnig, blef oftast
allegorisk, plastisk sällan. Den seglade helst med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
