Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
ledningen till ett af hans stora historiska verk, till
"Svea Rikes häfder". Svenska litteraturen har ej att
uppvisa renare och säkrare drag af en upphöjd foster-
ländsk anda. En sådan teckning var värdig att sättas
i spetsen för ett arbete, som gjorde epok i vår häfde-
forskning.
Utnämd 1817 till professor i historien vid Upsala
Akademi fortfar Geijer att tid efter annan offentligen
meddela de spridda frukterna af sina allt mera djupt
gående och vidgade studier. 1I’ bredd med historien
gå synbarligen ännu filosofi, vitterhet och konst. De
räcka hvarandra handen och gjorde det väl alltid, ehuru
tillfälligheter blott läto mängden blicka in i deras trogna
förbund i Geijers själ. Sålunda möter man företrädes-
vis estetikern 1817 i uppsatsen "Om de nordiska my-
ternas användande i skön konst." Men året derpå är
det den djupsinnige historikern, som talar i den ofull-
bordade afhandlingen om "Republikanism och Feodalism,
ett bidrag till samhällsförfattningens historia". Den
meddelades i Upsala tidskriften Svea, som utgafs af
en förening politiskt liktänkande lärde män. Samtidigt
drager han, med den sin kraft kännande mannens mod,
i fejd mot en annan jätte i kunskap och förmåga; mot
Joh. Gabr. Richert, i frågan om den akademiska juris-
diktionen eller lagskipningen. Man befann sig på ett
öfvergångsstadium, der ett gammalt och ett nytt tide-
hvarf pröfva sina bästa krafter. Utgången kunde ej
blifva tvifvelaktig. Den skall framdeles få sin be-
lysning. |
Icke utan betydelse för Geijers ståndpunkt vid
denna tid är äfven hans föreläsning ’Om historiens
nytta", meddelad 1819 i Iduna. Utgångspunkten, slut-
punkten, ja! lifvet, kärnan i hans verldsåsigt var reli-
giös. "Kunskapens träd på godt och ondt", säger han
ock här, "ställer en helig lära i spetsen för all historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
