Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
bildning med kärna, ingen duglighet med kraft, ingen
vishet, som var rotfast. Hos de verkligen kunnige en
grundsats var denna åsigt hos deras omgifning en fras.
Bland ungdomen hördes återljud af båda. Äfven der
växte lärdomens blommor och ogräs.
Midt upp i denna luftkrets rörde sig länge äfven
Geijer, gerna sedd och högt aktad. Huru han derun-
der mer och mer fann sig till mods, veta vi. Men han
lät ännu allt gälla hvad det kunde. Han teg. Äfven
hans bildning hade, enligt den förflutna tidens sed,
vuxit upp på antik grund. Vid sina vandringar i sin
hembygds skogar och grönskande marker bar han ofta,
äfven i senare år, en antik författare i sin ficka. Men
den grekiskt-romerska fornverlden med dess språk, dess
odling, dess minnen var ej för honom allt, icke ens
det väsentligaste. Småsinnet hviskade ock: "Geijer är
ingen stor latinare eller grek." Om af en händelse
eller med afsigt, är ej bekant; men d. 13 Dec. 1836
trädde han upp i katedern och nedlade det akademiska
rektoratet med sitt tal om Marcus Tullius Cicero. Den
lysande och djerfve romerske sakföraren och talaren,
med sina af svaghet och storhet skiftande karakters-
drag, och i bakgrunden en tid och ett folk, sådana
som hans — hvilket föremål för en man med Geijers
blick och begåfning! Af bref”) synes, att han länge
med förkärlek låtit sina tankar hvila på denna fängs-
lande bild. Den trädde nu å nyo fram ur studiet af
Ciceros egna skrifter och af hans tid. Talet slog äfven
de lärde åhörarne med häpnad, det beundrades, och
småsinnet drog sig tyst tillbaka i sin dunkla vrå.
Märkligt är, att Geijer sjelf ansett sig skapt till
folktalare eller, som han uttrycker sig, till talare för
«menigheten". Han tänkte ock en tid, till någon del
+) Den 13 Nov. 1836 till H. Järta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
