Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
som han har i sitt öga och sitt hjerta. Nu är han
sig sjelf, nu ger han strålar af sin egen konstnärs- och
skönhetssjäl. Slutligen kommer han så till galleriets
sanctuarium eller helgedom, det Rafaelska kabinettet.
Här uppenbarar sig för honom det himmelska i jordi-
ska färger. Han har, som vanligt, ej många ord för
intrycket deraf. De äro likväl tillräckliga att blotta
hans hänryckning. "Jag är lycksalig,’ utbrister han
efter åskådningen af Rafaöls från himmelen nedsväf-
vande madonna med Christusbarnet på sin arm, "jag
är lycksalig att ha sett denna bild och vill bära den
i mitt hjerta, om en sådan boning är den värd." Men
man må sjelf uppsöka Geijer som konstälskare och konst-
domare i hans nu lätt tillgängliga "Minnen".
Geijers kännarskap i den bildande konsten hvi-
lade äfven i någon mon på grundvalen af egna prak-
tiska försök. Detta är icke allmänt kändt, ty han
gjorde aldrig onödigtvis väsen af sig. Men verksam-
het var hans själs innersta behof. Hvilan kände han
ej; han, så att säga, lefde utan afbrott, han tänkte,
diktade, bildade eller sjöng.
Så tillgrep han ej sällan blyertspennan, skrifpen-
nan eller ritstiftet och tecknade, när någonting omkring
honom väckte hans ledsnad eller hans lifliga, rörliga
själ behöfde en afledande sysselsättning eller en för-
ströelse. Vid riksdagarne under långa tröttande dis-
kussioner hände det ofta. Så skrifver han i Febr. 1840
till sin hustru: "Min samling af små ritningar, hvilka
jag denna tid dagligen fabricerat i konstitutions-utskot-
tet och sedan hemma kolorerat eller färgat i sepia,
skall jag gömma och taga med mig hem." Äfven an-
nanstädes, till och med i hemmet, förströdde han sig
med nämda slags teckning, då han ej kände sig benä-
gen att tala eller ej ville ensamt öfverlemna sig åt
tanken. Han tog då närmast liggande papperslapp, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
