Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
Den personlighetens eller frihetens ståndpunkt,
hvilken Geijer i tankens verld uppnådde, motsvarar
vårt folks anlag. Man ser spåren deraf redan i heden
tid. Benägenheten för en manlig, personlig sjelfständig-
het, stundom under form af en obändig sjelfrådighet,
springer der starkt i ögonen. Den går genom vår
historia och stiger i teorien fullmogen fram i en sjelf-
ständig svensk filosofi. Hvad del Geijer haft i dess
utveckling torde en gång blifva klart, då det foster-
ländskt filosofiska arbete, hvarom förut nämts, blir full-
bordadt.
Den, som vill närmare lära känna de åsigter i
religion och filosofi, hvartill Geijer slutligen kom, må
studera hans, af ett öfverfullt auditorium åhörda, aka-
demiska föreläsningar (1841 —42) öfver "Människans
historia," vidare ett till en tidigare (1811) författad
filosofisk afhandling fogadt "Tillägg" (1842) hvari han i
korthet redogör för gången af sitt filosofiska tankear-
bete, och slutligen hans 1846 i Tyskland och ursprung-
ligen på tyska språket författade skrift: "Också ett ord
om tidens religiösa fråga" "). Innan han här kommer
till hufvudfrågan, behandlar han först den "politiska",
sedan den "kyrkliga" tidsfrågan, ty alla tre stå för
honom i ett oupplösligt sammanhang. Siaren möter
man snart sagdt öfverallt. Formen är här klar, fast,
nästan mer än någonsin sammanträngd, stämningen lugn,
ty hoppet har sitt säkra ankarfäste i den verld, fram-
för hvars portar han står. När de slås upp — och
”Y Med dessa arbeten må jämföras Bref till Fr. Bremer den ’3/,,
1841 och den ?/,, 1842, hvari han antyder sin åsigt om under och
uppenbarelse, och till en okänd den 9/, 1843, der han förklarar sig
vara en "kristen på egen hand" i likhet med "tusende, som ej kunna
nöja sig med en blott auktoritetstro’. Om Gud säger han: "Han är
ej i kyrkan, han är ej i boken, ej i Bibeln, om han ej är i det egna
bröstet. Och han är der, såsom hvar och en rättskaffens och sam-
vetsgrann människa med sig sjelf erfar. Se der min religion och
äfven min kristendom."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
