Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26. Näbbgädda (Belone vulgaris Cuv.) Gotl. Näbbädde. Visby
hamn, Kapellshamn, sällsynt. Uppnår här samma storlek som i
Nordsjön.
27. Blanklax (Salmo salar L.) Stundom i hafvet.
28. Grålax fSalmo eriox L.) Gotl. Kopparlax. Tillsamman
med den förra1).
29. Bäckforell (Salmo fario L.) Gotl. Laxöjren. I de små
vårbäckarne och vattenrännilarne vid Visbykusten, vid Lummelundsbruk,
Ire-& o. s. v. Lefver af insekter och kräftdjur (Gammarus
fluviatilis.) Nära 9 tum lång.
30 Sik (Coregonus lavaretus L. enligt Widegren2). Gotl. Säjk,
Sik. Under detta artnamn upptager jag den här icke sällsynta formen,
som lefver i Östersjön och i Ars (Bäste) träsk. Sidolinen har
90 fjäll. Födan utgöres af kräftdjur (Gammarus loeusta) och snäckdjur.
(Limncea ovata), i synnerhet dessa sednare. Längd 14 tum.
Denna är den enda art, hos hvilken jag funnit någon af de på
andra trakter så vanliga parasitkräftorna. Under bukfenorna sitta
vanligtvis exemplar af en art Tracheliastes fästade. De Gotländska
fiskarterna äro i allmänhet ganska fredade för dylika parasiter, så
att till och med spiggen gär fri för sin vanliga plågoande Argulus.
Fiskare vid Ejkes träsk berättade att mörten stundom bär märken
eller djupa hål efter parasiter, mcn jag har aldrig lyckats att upptäcka
sådana.3)
31. Strömming (Olupea harengus var. membras L.) I allmänhet
är denna Gotlands vigtigaste fiskart större, fetare och mera välsmakande
på den östra än den vestra kusten. Varieteterna inom
denna art synas mest ligga i storleken, men detta, äfvensom orsakerna
till ymnigheten af denna fisk det ena året och bristen ett
annat år, väntar ännu på en noggrann utredning. Enligt nppgifter
*) Både Blanklaxen och Grålaxen förekomma rätt allmänt vid Gotlands
kuster. Hvilken af dessa båda former förefinnes i öfvervägande mängd, är
svårt nog att afgöra, men sannolikt är, att största antalet af här förekommande
laxar tillhöra Grålaxen, hvilkens forellform ingalunda är sällsynt i
våra åar och vattendrag. Det är antagligt, att jemförelsevis få individer
af Blanklaxen gå upp i våra obetydliga vattendrag för att der lägga rom,
emedan han är en mera’ pelagisk form och såsom sådan kan anses mera såsom
strykfisk vid våra kuster, då deremot Grålaxen kan sägas mera hafva
sitt hemvist här. Att ett jemförelsevis stort antal Blanklaxar här fångas,
beror på den omständigheten, att laxfisket med linor eller drifgarn bedrifves
på något afstånd från kusten och sålunda i den stråkväg, der Blanklaxen
företrädesvis är att söka. (K.)
n) Öfversugt af Vet. Ak Förhandi. 1862 p. f 83 Pl. VI fig. 3.
s) Näbbsik (Coregonus oxhyrhyncus L.) fås emellanåt höstetiden tillsamman
med den vanliga gråsiken, ehuru endast enstaka och tillfälligtvis. Härvarande
fiskare hafva icke något särskildt namn för ifrågavarande fiskform. (K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
