Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
gjordes med uppförande af Lunds domkyrka, så torde
det väl vara uppenbart, att nämnde författare gjort de
gotländska helgedomarna alldeles för gamla. Gustafson
borde också lätt funnit, att Stenkyrka omöjligen kunde
1052 vara bvggd, enär Olof den helige först 1028
tvingat några Gotländingar alt antaga christendomen.
Icke nog härmed. Sistnämnde författare anser, att de
äldste landskyrkorna äro mycket äldre än Strelow
uppger, det vill säga, att de skulle tillkommit långt förr
än några på Gotland blifvit omvända, och detta påstås
på den grund, att deras byggnadssätt är tyngre och
ofullkomligare. Vi ha icke på bela Gotland funnit en
enda helgedom, som röjer någon sådan ofullkomlighet
i anordning och utförande, all den rimligtvis kan vara
äldre än slutet af elfte eller början af tolfte seklerna.
För öfrigt förundrar det oss, att Gustafson icke känt
den förteckning, enligt" hvilken biskoparnas visilationer
under medeltiden förrättades på Gotland och i hvilken
de lleste landskyrkornas byggnadsår anföras. Denna
förteckning kände likväl Wallin för mer än hundra år
tillbaka, och i samma förteckning uppges Stenkyrka,
hvars byggnadstid tanklöst hänföres till 1052, vara
invigd den 17 Maj 1255. Den förra uppgiften är i
högsta grad stridande emot bela kyrkans anordning, som
tvärtom öfverensstämmer med förteckningens uppgift.
Kortligen, om Gustafsons anteckningar ha, såsom vi ej
betvifla, värde i afseende på Gotlands beskrifning, så
synas de ha föga kultur- och intet konsthistoriskt värde.
E. Tunelds geografi öfver Sverige, åttonde
upplagan och tredje bandets andra afdelning, sid. J.065—
1120, innehåller Gotlands beskrifning, hvilken är liksom
för rikets öfriga landskap redig och upplysande, men
2»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>