- Project Runeberg -  Gotlands Konsthistoria / Första delen /
37

(1864-1866) Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

pelare, hvilken genom hafvets brytning och luftens
åverkan nedstörtat. Att berörda pelare ursprungligen
tillhört en full klippa, är mera än sannolikt. Hamnen vid
Sandvig, som ligger vidpass 2 mil derifrån, framter
ganska tunna, höga och upprättstående klippstycken af
gråberg, hvars lösare delar blifvit utsköljda. Da
hamnen vid Allinge, belägen 1/4 mil ifrån sistnämnda ställe,
för få år sedan utvidgades, så visade sig, huru en
dylik utsköljning varit möjlig. Den nya bassinen gjordes
i ett gråberg, som till största delen förvittrat. Några
mindre delar sammanhöllo såsom vanligt gråberg, men
andra utgjordes af en lin mycket låst samt grön- och
rödaktig lermassa, hvilken bestod af upplöst gråberg.
Fältspaten var deri helt och hållet förvittrad och
glim-niern saknade sammanhållning. Det inses således lätt,
all de delar, som blifvit så af vittring upplösta,
kunna genom hafvets idkeliga brytning omsider
utspolas, då det nemligen fält fritt tillfälle dertill. Nära
slottsruinen vid Baden finnas myckel höga torn- och
pelarlika klippstycken, hvilka bestå af
porfyrkonglome-rater. ßielergrund i Saxiska Schweitz företer en
förvånande mängd af utomordentligt smala och höga samt
pelarlika och obeliskartade sandstensblock, som äro
upprättstående 1).

Men vi vilja icke vidare orda härom; emedan
Gotlands stenarter blott ha konsthistoriskt intresse såsom
byggnadsmaterialier. Dock återstår atl nämna några
ord, huruvida samma ö har eller icke har någon
marmor. Sådan kalksten, som begagnas till sköna
byggnads- och bildverk, kallades af Grekerne udg/uagos

’) Allas zu Alexander v. Humboldts kosmos. Stuttgart, 1862. S.
24, 25. Taf. 36.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:13:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlkonsth/1/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free