- Project Runeberg -  Gotlands Konsthistoria / Första delen /
88

(1864-1866) Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

altariiiclier äro myckel vanliga. Korslivalfven äro lill
följd af deras uppkomsl ocli benämning fyrdelade,
sällan tre- fem- eller flerdelade. De tredelade
korslivalfven användas för tresidiga öppningar och de femdelade
för kor med Iresidiga allarväggar. Sexdelade korslivalf
förmärkas ingenstädes på Gotland. Blott Vestergarn har
ell enda stort korslivalf, hvilket utgöres af åtta kappor.
Lärbro kyrkotorn, som är åttkantigt, har tvenne
åtta-delade takhvalf öfver hvarandra, hvilka tyckas vara både
kors- och kupolformiga.

De fyrdelade korslivalfven äro de allravanligaste
på Gotland. De äldste korslivalfven, som ha
rundbå-giga och vågräta kappor, sakna kant- och korsbågar
samt kragstenar och skiljebågar. Dä två eller flere
sådana korslivalf betäcka ett rum, utgå deras hvalffölter
och kappor ur omgifningsmurarna. Mera utbildade
korslivalf i rundbågsstil ha enkla och skarpkantiga
skiljebågar. På Golland ses ganska sällan korslivalf med
kant- eller korsbågar, af hvilka de förre äro
skarpkantiga, men de sednare rundstafviga och bådadera hvila
på kragstenar eller hörnkolonner. Spetsbågiga
korslivalf ha, då tvenne eller flere betäcka el t rum,
en-eller tvåsprångiga skiljebågar, som uppbäras af
kragstenar eller pilastrar, men några högst få ha
korsbågar och ännu färre både kant- och korsbågar, af hvilka
de förre äro rätvinkliga, men de sednare rundstafviga
eller karnisade. Uti S. Maria sakna långhusets vestra
takhvalf kant- och korsbågar, men detsammas östra ha
liksom korets bådadera. 1 dithörande kapell ses
takhvalf, som prydas med snedskurna kant- och trestafviga
korsbågar, hvilka uppgå frän pilastrar, hörukolonner och
kragstenar. S. Nikolai långhus har kant- inga korsba-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:13:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlkonsth/1/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free