Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
voro rundbågiga. Ena sidoniuren hade ett rundbågigt
fönster och deröfver en raksluten glugg. Vester 0111
kyrkan förmärkes intet spår efter någon ruin ej heller
förspörjes någon sägen om en sådan; men väl finnas
öster om och helt nära vid kyrkogårdsmuren lemningar
af ett dylikt hus. Således måste Hilfeling i hastigheten
skrifvit vester i stället för öster. Byggnaden har
bildat en aflång fyrkant, som med sträckning i söder
och norr hållit ungefär 55.0 i yttre längd och 55.0 i
bredd samt 4.0 i murtjocklek. Vestra sido- och norra
gafvelniuren qvarstå till halfva höjden. A sidomuren
märkes en liten rundbågig ingång och å
gafvelniuren små rundbågiga fönster. Den perspektiviska
ingången å södra gafvelniuren kunna äldre personer i
trakten erinra sig. Onifattningaine bestå af huggen,
men det öfriga af tuktad kalksten. 1 öster 150 steg
från ruinen synas grundvalar af en större
aflångfvrkan-tig bvggnad, hvilken enligt sägen varit elt
ladugårdshus. I sydvest om ruinen finnas lemningar efter en
mindre byggnad, som skall enligt gammal berättelse
varit en källare. Ruinen, hvilken kallas Munkhuset,
har troligtvis varit ell prestboställe. Det är bekant,
atl under katolska tiden voro hjelpprester bosatta vid
flere annexer, hvarest sådana biträden efter
reformationen ansågos öfverflödige. Det vissa är, att efter
ifrågavarande byggnads uppförande ha tvifvelsutan mer än
fem hundra år förflutit.
6*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
