Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenkumla.
1 nordost 3/4 mil från Tofta ligger Stenkumla. En
ganska god väg med omgifvande barrskog uppför på
Stenkumla backe, som är en ansenlig bergshöjd, hvarå
sistnämnda kyrka höjer sig. Sedan vi kringrest
Gotland i de mest olika riktningar och med
uppmärksamhet tagit dess ovanliga naturförhållanden och herrliga
konstverk i betraktande; så erforo vi, uppkomne på
denna bergshöjd, omvexlande känslor. Stenkumla backe
utgör sydligaste delen af den höga och släta
bergskedja, hvilken med betydlig bredd fortgår norrut till
Halla klint och å den vestra sidan bildar hafskusten,
men å den östra begränsar den stora dalgången
mellan Klinte- och Slitehamn. Flere större och mindre
bergklintar, som äro i hög grad söndervittrade, och
några dvergtallar, hvilka uppskjuta ur gråa bergklyftor
göra ett mindre behagligt intryck. En myckenhet stor
rullsten, som kommit från nordost och stannat mot
dessa bergklintar, ökar ställets dysterhet. Den djupe
och bördige dalgången, hvilken sträcker sig jemte
bergshöjdens öslra sida, gör deremot ett öfverraskande
afbrott. Då denna bergshöjd var uti sill slag den sista,
som vi kunde hoppas att i vår lefnad få betrakta, så
eftersågo vi de olikartade lagren och luftens skiljaktiga
inverkan på desamma. Vi hade jemväl ett godt
tillfälle all betrakta en mängd olikartade petrifikater, af
hvilka dock alla rarare exemplar tyck tes redan ba
blifvit bortplockade. Då vi eftersinnade den oberäkneliga
tidslängd, som förflutit, innan Gotland hunnit afsätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
