Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.-.VI
öppna sig inåt, iiro deremot högst ovanliga i Norden,
hvadan grundritningar af S. Lars i Wisby här meddelas,.
IX. 1. 2.
Gesims, ©cftuiä, ©iniö, ©imëwerf, moulure, moulding,
kallas ett afdelande eller krönande listverk, således en både
band- och taklist, som hopsättes med eller utan bågar af
skråkant staf hålkäl eller karnis med randlist och platt.
Dessa partier framte enligt olika byggnadsarter olika
former, så att stafven är utförd än såsom qvart- än såsom
halfcirkel med och utan tryckning, och att hålkälen har
mer och mindre djup och skiljaktig inåtsvängning, samt
att karnisen är rät eller omvänd, och slutligen att
randlisten är smalare eller bredare med rät spetsig eller
trubbig vinkel och plätten lägre eller högre. II. 1—8.
Gf.simsbåge är en liten rundbåge dels med dels utan
krag-stenar. Små rundbågar, hvilka ha vågrät sträckning och
uppbära listverk, bilda vanligtvis taklister å byggnader i
rundbågsstil. II. 9. 10.
Gloria eller helgonsken, nimbus, gloria, aureola, ©tovie,
£)eiligenfcfycin, gloire, auréole, nimbus, c/lory. Många
religiösa föreställningar ha öfvergått från hedendomen till
christendomen. Flere århundraden före vår tidräkning
betraktades ett ljussken omkring ett menniskohufvud såsom
ett betydelsefullt underverk. Derpå är berättelsen om
Ser-vius Tullius, en af Roms konungar, det klaraste bevis.
Det var mycket vanligt att framställa lloms bortgångna
och förgudade kejsare med strålande hufvuden. Ganska
tidigt målades englar med ljussken kring deras hufvuden.
Snart blefvo Gud Christus apostlarne och helgonen på
dylikt sätt skildrade. Under nästan bela medeltiden
framställdes helgonsken både i målning och bildhuggeri såsom
en rund skifva. Mot medeltidens slut anbragtes i dess
ställe en strålglans, hvilken ej sällan omgaf en person. Vi
ha derföre trott oss böra kalla den äldsta formen å
helgonsken rundgloria och kunde med lika skäl benämna den
yngre strålgloria. Helgonsken, som först kallades nimbus,
fick omsider benämningen af gloria. Förmodligen har man
derföre velat ause nimbus blott beteckua ett helgonsken
omkring hufvudet och gloria ett sådant omkring bela
kroppen. En dylik åtskiluad mellan nimbus och gloria kan
minst antagas i svenskan, hvari den förra benämningen
är ingalunda allmän, men den sednare deremot ganska
vanlig.
Grundstexak. Ej sällan hvila baser för murhörn och kolonner
på rät- eller suedvinkliga stycken, som vi kalla grundstenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
