Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531!
fönster, soin bestå af liela hällar, äro snedsmygiga och sakna
rosverk.
3 och 4 äro grund- och uppritningar af gluggar i
rundbågsstil. De yttre omfattningarne äro rundbågiga, men de inre
merendels lågrakspetsiga och utan uudautag både ut- och
invändigt rätvinkliga. I midten af murarna, men ganska sällan
i deras ytterkanter stå smärta kolonner, hvilka ha attiska baser
med skyddsblad och tärningformiga kapitäler med kransar och
uppbära små rundbågar. Någon gång äro omfattningarne till
det yttre tvåsprångiga, men aldrig till det inre.
5 och 6 grund- och uppritningar af eu glugg i
spetsbågsstil. Af uppritningarna visar 5 gluggens yttre och 6 dess
inre utseende. Äfven här är hela omfattningen rätvinklig, men
betäckningen utåt spetsbågig och iuåt lågrakspetsig. I midten
af inurtjockleken står en kolonn, hvars bas utgöres af en
hålkäl med ring derpå och hvars kapitäl är bägarlikt med
knopprydda blad och derpå krans. Kolonnen uppbär två små
spetsbågar, och deröfver ses eu fyrbladig ros. Gluggarne, som
vanligtvis äro föga mindre än dörröppningarne i rund- och
spetsbågsstil, räknas i hvartdera af tornen från lyra ända till
tjuguåtta.
7 —12 äro ljusöppningar, hvilka merendels hålla vidpass
2.0 i inre tvärmått. Dessa omfattningar, som utgöras af hela
hällar, intaga murarnas ytterkanter och äro utåt snedsmygiga,
men öppna sig inåt mot stora rätvinkliga fördjupningar med
lågrakspetsiga betäckningar. 7 och 8 äro fyrbladiga
ljusöppningar, af hvilka den förra står öfver hörn, men den sednare
våg- och lodrätt. 12 är trebladig med vanlig ställning. 9
har grekisk och 10 latinsk korsform, som någon gång
begagnas till mindre fönster. 11 liknar ett inutåtsvängdt
Andreaskors, hvilket är ganska ovanligt.
viri.
1 uppritning af ett triumfkors. Christusbilden framter
lifs-storlek och har liljekrona och korsgloria samt en spik genom
begge fötterna. Ringen betecknar en segerkrans, och
föreställer alltså frälsarens segervinning. Korsets ändar prydas med
fyrbladiga fördjupningar, och deri inrymmas evangelisternas
sinnebilder. Se Tredje deleu sid. 360, 361.
2 grund- och uppritning af en fial, som företer höga
baldakiner och löfprydda rösten och knoppar samt eu
fyrkantig spira med bladverk å kanterna och en större och en
mindre korsblomma å spetsen. Se Tredje delen sid. 349, 350.
3 uppritning af eu inkörsport. Liksom Gotlands
kyrkogårdar under medeltiden fått större och mindre portar, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
