Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rådhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RÅDHUSET.
DAS RATHHAOS.
Gustaf Adolfs Markt, so genannt nach dem
grossen König, der das jetzige Gothenburg
an-®qte, ist der Glanzpunct unserer Stadt. Auf zwei
Seiten von Kanälen und auf den beiden ändern von
stattlichen Häusern umgeben, unter denen das
Rathaus und die Börse, auf seinem Mittelpunct geziert
?|lt des Gründers schöner Statue, — kann dieser
Marktplatz sich mit manchem in den grossen
Weltstädten messen und steht hinter keinem in unserm
eigenen Vaterlande zurück.
_ Besonders zieht das Rathhaus an der westlichen
eite des Marktplatzes unsere Aufmerksamkeit auf
f1.. > namentlich durch den einfach schönen und echt
niistlerischen Baustyl, der schwerlich von einem
er manchen Paläste Gothenburgs in dieser
Hinsicht übertroffen wird.
_ Das frühere Rathhaus lag nicht hier, sondern
avn östlichen Hafencanal, ungefähr da, wo jetzt die
grosse Pumpe steht. Als dieses 1669 abbrannte,
^ai‘d das jetzige erbaut und schon 1670 fertig.
f-n8s dieses das Werk eines grossen Meisters ist,
’ gleicht in die Augen; nennen wir Nikodemus
essin, als den, der den Riss machte, wissen wir
’s dass es nicht anders als schön und vollendet
bjn Kann. Von dem ersten Beschreiber
Gothen-iiv’1E. Cederborg, wird es bezeichnet als „ein
H fl • Sl’°sses und ansehnliches Haus von gelben
0 indischen Ziegelsteinen, zwei Stockwerk hoch,
e den Boden, mit kostbaren, gewölbten Kellern
zieT 1X1 ganzen Rathhaus und sehr hübseh
verVen Gängen mit durchbrochenen Oeffaungen
für t.em Hofe zu“. Was damals der gute Mann
ma um-ächtiS gi’oss ansah, schien einer spätem Zeit
klein, denn im Jahr 1814 baute man ein
zuUZe\v verk darauf und einen Flügel im Hofe
8o" . , er dieser Baumeister war, wissen wir nicht,
verst j3, gewiss, dass der Mann Architectur
®enl S° hfl™onisch, so frei und
übereinstim-ju lst das Ganze. Wie die Localitäten in dem
Etao-2^ te • jetzt vertheilt sind, wird die untere
Zimmern für die Gerichtsstube und die
‘ zelei, und als Abgab en-Kontor benutzt; in der
ustaf Adolfs torg, så kalladt efter den store
Konungen, som anlade det nuvarande Göteborg,
är denna stads glanspunkt. På tvenne sidor
omgif-vet af kanaler, på de andra tvenne af ståtliga hus,
bland hvilka Rådhuset och Börsen, i sin medelpunkt
prydt med grundläggarens sköna bildstod, kan detta
torg mäta sig med många i de stora verldsstäderna,
och gifver icke vika lör något inom vårt eget
fädernesland. <
Hvad som synnerligen fäster vår
uppmärksamhet, är Rådhuset, beläget vid torgets vestra sida,
och detta i synnerhet för det enkelt sköna och fint
konstnärliga uti dess byggnadsstil. Det torde ej af
något utaf Göteborgs stads många palatser i dessa
hänseende öfverträffas.
Göteborgs älsta rådstuga var ej belägen här,
utan vid östra hamnkanalen, ungefär på den punkt,
der källan eller vattentappningsstället nu är beläget.
När detta rådhus år 1669 af eldsvåda förstördes,
anlades det närvarande, och detta med den
framgång, att det redan 1670 var färdigt. Att det är
ett verk af en stor mästare,^ faller lätt i ögonen. Då
vi nämna Nikodemus Tessin, såsom den der
uppgjort ritning till detsamma, finna vi, att det ej kan
annat vara än skönt och fulländadt. Af Göteborgs
älste beskrifvare, E. Cederborg, beteknas det såsom
“ett mäkta stort och ansenligt hus af guhl Hollands
tegelsten, och två våningar högt förutan vinden,
med kostbara livälfde källare under hela rådhuset
och helt nätt utsirade gångar med genombrutna
öppningar åt Bårggården“. Hvad den gode
mannen i de tiderna ansåg mäkta stort, ansåg en
sed-nare tid för mäkta litet, ty år 1814 företog man
sig att påbygga en hel våning och att anlägga en
flygel inne på gården. Hvem som verkstält denna
påbyggnad känna vi ej; men visst är, att den
mannen förstått arkitektur, så helt harmoniskt, så fritt
och öfverensstämmande är det hela. — Såsom
lokaliteterna inom detta justitias palats nu äro fördelade,
upptages nedra våningen af rum för poliskammaren
och Rådhusets kansli, kontor för Stads- och
Sam-manskottskassören; uti andra våningen finnas rum
THE TOWN HALL.
ustavus Adolphus square, so called in honor of
the great king who founded the present city of
Gothenburg, is the finest spot in this city.
Bordered on two of its sides by canals, and on the other
two, by magnificent houses, the most prominent
amongst which, are The Town Hall and The
Exchange; and adorned in its centre by a beautiful statue
of its founder, this square may be said to rival
many of those in the grefit cities of the world, and
is second to none in our own country.
The object that particularey attracts our
attention here, is The Town Hall situated on the west
side of the square, and more especially does it claim
attention on account of the unassuming beauty and
the purely artistic nature of its style. In this
respect, . it is, perhaps, unsurpassed by any one of
the many palaces of Gothenburg. The cite of the
oldest Town Hall of Gothenburg was not that of
the present one, but somewhat nearer the eastern
canal, upon, or near the spot where the fountain
now stands. When this Town Hall was destroyed
by fire, in 1669, the present one was erected, and
the work was carried on so rapidly that it was
already finished in the year 1670. That it is the
work of a great master, is self-evident; and in
naming Nicodemus Tessin as the designer, we say
that it cannot be other than beautiful and perfect.
It is pronounced by E. Cederborg, the earliest
de-scriber of Gothenburg, to be „a mighty large and
important house, of yellow dutch tiles, and two
stories high, exclusive of the attics, with costly vaulted
cellars under the whole Town Hall, and quite neatly
decorated corridors with perforated openings towards
the court-yard“. What the good man of those days
regarded as „mighty large“ was at a later date
considered as being mighty small, for in 1814 a whole
story was built upon the above named two, and a
wing was erected in the court-yard. Who executed
this undertaking, we cannot say, lor we do not know,
but this we do know, that, whoever he was he
thoroughly understood architecture, so perfectly in
harmony, free and consistent is the whole. The
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
