Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
INFANTINNAN {talar).
Hur skönt de tolka, livad mitt hjerta känner
I detta jordens paradis! .Tag kunde dröja
För evigt här . . . och med en ringa lott mig noja
Vid sidan af den ädlaste bland manner!
{Ilon sjunger sakta.)
»Ljufligt att lefva» . .. Hur var det barn?
[Barnen tillsammans med Infantinnan.)
Ljufligt att lefva
Under en himmel ständigt blå —
Sällare lycka ingen kan nå! —
infantinnan [efter sången). Tack! Nu kan jag
sången. Se här! (Hon tager några guldstycken ur
en väska och ger harnen. De kyssa hennes klädning.)
Det är bra! Gå nu! Fredegonda skall föra er ut.
Farväl !
fredegonda (som kort förut kommit in). Det
der tiggarföljet! Det är också något att sysselsätta
sig med... att måla .. . Tacka vet jag då att af-
bilda de fromma helgonen!
infantinnan. Laga att de små bli förplägade
i det kungliga köket, innan de gå.
fredegonda. Javisst! (afsides). Guldstycken
och mat från kungligt bord! Man kan bli tokig! Jag
skall ha ögonen på dem, så att de inte stjäla något
med sig åtminstone. {Hon går brummande med barnen.)
Andra scenen.
INFANTINNAN, ensam.
Récit, och Cavatina.
Hur underbart tyst är allt! Hur blommorna dofta!
En ensam fågel blott höres sakta sjunga .. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
