Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om Wästmanland i gemen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sit watn betäckt många af de låga tracter utaf landet, som
omkring honom ligga och sträcka sig på åtskilliga ställen långt
in i landet, hwarest nu för tiden stora Åkerfälten och Ängarne
äro. Wåre fyra store Strömmar, hwilke löpa igenom hela
landet, emellan norr och söder, ut i Mälaren, hade utan twif-
wel, om watnet förr stådt femtio alnar högre än nu (m), kun-
nat wara beqwämlige nog til segelfart, och fartyg igenom dessa
farwatn obehindradt gå hela landet igenom, både wäster ut
långt in i Nerike, såsom ock norr up i landet, ända in i Skin-
skattebärgs Bärgslag, Norbärgs Bärgslag, och sedan ut i Sjöarna
Norra- och Södra-Barken i Kopparbärgs Höfdingedöme. Wåra
gamla Wikingars Sjöfart, som skal gådt ända up til Dalarna,
efter som den ortens gamle Lag äfwen talar om haf och skepp
(n), hade då kunnat sträcka sig igenom wårt land ifrån Dal-
älfwen neder åt Kölforsdammen i Enåkers sockn in åt den
tracten der i neigden, som nu Sjön Hallaren med sit watn
står öfwer, och så åt Clasbo-sjön och Sagån utföre neder i
Mälaren. Wi finna ju hos oss många orter och boningsplatser
i wårt land, hwilke ännu i dag bära namnet af Wikar och Sund,
och kallas Öjar, Holmar eller Nääs, fastän at de ligga långt
up i landet, och wid dem nu för tiden intet någon Sjö eller
watn finnes, hwarutaf de naturligen tyckas undfådt sina
namn (0).
Men hwad man i denna saken här i wårt land kan med
wisshet berätta, är det, at man funnit, huru Stranderne af
Mälaren omkring Barckare sockn, hwilke ej äro brådjupe, hafwa
helt oförmärkt landats och ökat sig til 60 a 100 famnar län-
gre ut i Sjön, än de förr hafwa warit: En liten Fjärd af Mä-
laren, kallad Aske-fjärden, som stöter intil södra sidan af
samma sockn, är nu mera så grund, at der watnet stått til
(m) Den tiden swarar ongefär emot 516 år för Christi födelse/ då
en hitflyttning til Norden förmenes hafwa skedt af Scytherne cfr. 8. R.
H. T, 1. Öl 83; p. 49.
(n) v. Stiernh. de. J. Sv. vet. p. 13. cfr. 5. R. H. T. 1. C. 4. p. 94.
(o) Til exempel: Björkö en by i Munktorps Sockn en half mil i
öster ifrån Köpings stad belägen/ ligger på torra landet; men af de låga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
